Den åländska barken Herzogin Cecilie var på sin tid ett av världens största och mest kända segelfartyg.  I april 1936 strandar fartyget i Engelska kanalen efter en lyckosam resa från Australien och som vinnare av Grain Race.

Huvudpersonerna i dramat är den unge åländske sjökaptenen Sven Eriksson och hans hustru Pamela Bourne. Hon, högreståndsflickan, ministerdottern och Oxfordstudenten, hade fallit för den stilige kaptenen under en tidigare resa med Hertiginnan.  När det dramatiska skeppsbrottet inträffar är de på sin smekmånadsresa

Herzogin Cecilies grundstötning får stor uppmärksamhet. På strandklipporna vid Bolt Head vallfärdar över femtio tusen människor till olycksplatsen. Även journalfilmarna är på plats och dramat vid Devons kust blir en följetong i världspressen och biografsalongerna.

Filmen är en berättelse om den färgstarka kvinnan Pamela Bourne, och Svens och hennes långa kamp för att rädda Herzogin Cecilie. I tre månader kämpar de mot övermäktiga krafter.

Birger från Åland älskar att dansa. Han har dansat i över sextio år och intresset det bara tilltar med åren.  Mötet med kvinnorna är det viktigaste. En dansant kvinna och en bra melodi, då njuter han.  

Skall man vara perfekt på golvet, måste man vara hundra procent koncentrerad, hela kroppen måste vara med i dansen. Dans är för honom motion och någon sorts psykiskt tillfredsställelse. Han gör allt föra att hålla benen i skick - skidar, cyklar, promenerar och lyfter.  Livet är slut om han måste ge upp dansen.

Birger har många dambekanta och han gillar att ha sin stora bil full med kvinnor när han kommer till dansplatsen. Rekordet är sex kvinnor i Cadillacen, hans mål är sju eftersom det är hans lyckotal.

I mitten av 1850-talet står Europa på randen av ett storkrig, Krimkriget. Två imperier, Ryssland och Storbritannien kämpar om herraväldet över världen. En krigsfront i Östersjön skall avgöra kampen. Rysslands yttersta utpost i väst är Bomarsund, en befästning som var tänkt att bli ett av Rysslands mäktigaste försvarsverk. När kriget närmar sig 1854 är fästningen endast halvfärdig och blir därför britternas mål. Den brittiska sjömätaren Bartholmew James Sulivan, som länge fört en undanskymd tillvaro i flottan, får slutligen till uppgift att med sitt lilla fartyg Lighting hitta en väg in till fästningen. I Bomarsund sitter kommendanten Jakov Bodisco och inser att situationen i det närmaste är hopplös. Han skall försvara en halvfärdig fästning mot en övermäktig fiende.

Filmen är en berättelse om en bortglömd del av Krimkriget, om stora imperiers kamp över herraväldet i världen och om Åland som i augusti 1854 kom att bli en bricka i ett stort politiskt spel. Samtidigt är det en berättelse om två fiender, som aldrig träffades, men vars handlingar kom att ha stor betydelse för utgången.

Medan livet rusat på har tiden stått stilla hos Edos Mack utanför Mariehamn. Mycket lite har förändrats i det lilla gula huset invid landsvägen sedan 1950-talet och på de överfyllda hyllorna utmed väggarna hittar man varor av vitt skilda slag, många sedan länge utgångna.

För bröderna Sven och Åke har macken blivit en livsstil, de är uppvuxna där och känner sina kunder. Många har varit dem trogna i över femtio år. Och alla uppskattar den personliga service de får på macken och den tid och omsorg de lägger ner på varje enskild kund. Edos har blivit en mötesplats där man i lugn och ro kan sitta ner för enskilda samtal. Kunderna visar i sin tur sin uppskattning genom att komma dit med gåvor. Monica, som varit Edos trogen sedan hon fick körkort, har alltid nybakade bullar med sig. Och till julen översvämmas de av blommor och presenter av olika slag.

”Den lyckliga kon” är en dokumentär om en människas kärlek och omtanke om djuren. Det är samtidigt en berättelse om en persons stora uppoffringar och envisa kamp för att hålla fast vid en livsstil och kultur som oåterkalleligt är på väg att försvinna.

Rune har valt att stå utanför EU:s regelverk. Han vägrar att fylla i blanketter och han vägrar att märka sina kor med gula plastmärken i öronen. Därför kan han heller inte leverera sin mjölk till mejeriet. En del av mjölken ges till kalvarna men de mesta hamnar i dynghögen. Varje år slänger han bort tusentals liter mjölk.

Rune anser att korna har en själ och förstår mycket mer än vad människan anar. Han plågas när han i Tv ser instängda och misskötta djur och hur boskap transporteras som kollin genom Europa. Hans tre kor, Titti, Lisa och Sippan, får så länge vädret tillåter ströva fritt på holmen. Då trivs de, det ser han på dem, och korna är de bästa naturvårdare som finns.

Dokumentär (20min, Hdv) om byn Dånö i Geta och Dånö hembygdsmuseum. Producerad i samarbete med Dånö hembygdsförening r.f.

Kortfilm (20min, Digibeta) om konstnären Wiktor Westerholm och Önningeby konstnärskoloni på Åland i slutet av 1800-­talet. Producerad för Önningebymuseet. Visad i FST5 vid tre olika tillfällen.

Dokumentär (30 min, Digibeta) om museifartyget Pommern, gjord tillsammans med Jonas Tuominen. Producerad i samarbete med Finlands TV (FST). Visad i Finlands TV och vid tre olika tillfällen i Sveriges TV.

På Åland har tatueringar alltid varit starkt förknippat med sjömansyrket. Tidigare var det nästan uteslutande sjömän som bar tatueringar. Det är först under senare tid det blivit vanligt bland andra grupper på Åland att tatuera sig.

I filmen medverkar fyra personer som alla bär på på tatueringar med olika motiv och symbolvärde. Idag är motiven mer sofistikerade än förr. Men fortfarande är tatueringar markering på grupptillhörighet, som filmens raggare som har sitt favoritbilmärke på armen och sjömannen med fartygsmotiv på kroppen.

En dokumentär om tre åländska yrkesfiskare. Filmen berättar om trålfiskaren Tor som ställs inför utsikten att tvingas hugga upp sin båt, som varit hans liv i nästan trettio år. Om skötfiskaren Helena, som funderar mycket kring miljön och om hon alls kan fortsätta med fisket. Om Alfred som halva året fångar torsk utanför Öland, och som önskar att hans barn skall börja med något annat än fiske. För alla tre har fiskaryrket blivit en livsstil. De har den frihet de älskar samtidigt som de ständigt måste före en osäker kamp för sin existens.

En dokumentär om en skärgårdsbygd i förvandling. Producerad i samarbete med Finlands TV (FST). Visad i Finlands TV vid två olika tillfällen och två sändningar i Sveriges TV.

"En fest för framtiden" deltagog i Northern Lights, International filmfestival i Anchorage Alaska 1996, Göteborgs filmfestival 1997, Hela Sveriges filmfestival 1997, Kvarkens filmdagar m.fl.

Bo Högnäs, född 1919 i Pedersöre, var under 1970 till 1980-talet en självklar deltagare på Ålands konstutställningar. Hans djärva målningar med tolkningar av naturen uppskattades av allmänheten och kritikerkåren och hans konst hänger i många åländska hem. Under sin aktiva karriär skapade han kost som inte får glömmas bort och den här boken är en hyllning till honom. Ålands främsta kolorist, Bo Högnäs.